De senaste veckorna (månaderna? tiden går så snabbt så min tiduppfattning är skev som tusan - tänk att snart en månad har gått på 2013 t.ex?? hur sjukt?!?) har jag varit så likgiltig. Jag är van vid att vara en person som skrattar och gråter om vartannat, visar känslor som ingen annan. Bubblar över av känslor som en puttrande tomatsås. Nu - inget, nada, nothing. Eller där ljög jag - jag är irriterad väldigt ofta. Asså nu snackar vi ofta. Fler gånger om dagen. Svarar inte någon på Whatsapp fast jag ser att de har varit inne - irritation. Är inte rullbandet som jag vill ha ledigt på gymmet - irritation. Vill ingen dricka vin med mig - irritation. Finns inte brödet som jag är sugen på hemma - irritation. Asså fattar ni hur ofta jag är irriterad eller? Det förstör väl inte hela dagen utan pågår bara i ett par minuter men ändå, jag vill inte vara den som är irriterad hela tiden. Vill känna känslor som glädje, lycka, ledsen (tycker det skönt att gråta ut), tillfredsställelse, etc. Känna mig satisfied by life. Inte gå runt som en irriterad zombie dagarna i ända.
Hoppas bara detta är en liten vinterdepression och i takt med att snön smälter, temperaturen stiger och blommorna slå ut så gör även jag det.
weheartit.com
No comments:
Post a Comment